Övrigt

Är idisslare verkligen klimatbovar?

2015-12-22 13:25 #0 av: ManU77

(Vet inte i vilken grupp jag ska posta detta, så det får bli i övrigt. Om sajtvärden tycker detta hör hemma i någon annan grupp kan ju denne gärna flytta detta dit).

Idisslare har under senare tid mer och mer utmålats som riktiga klimatbovar. Ett av de argumenten man använder är just att dessa, som en effekt av idisslandet och nedbrytandet av växtmaterial i vommen, släpper ut en del metan i form av rapar och pruttar.  Metan är en mycket mer potent klimatgas än koldioxid, vilket gör ämnet mer laddat i vissa sammanhang.

Jag har en del tankar och funderingar kring detta om idisslare som klimatbovar.

För det första har världen tidigare haft betydligt större hjordar av idisslare än vi har idag. Vi får väl anta att de rapade och pruttade även då. Trots det var metangasutsläpp inget problem alls på den tiden. Hur kan det komma sig?

För det andra produceras precis lika mycket metan om gräset inte betas, utan får stå kvar på markerna och dö. Gräset dör nämligen tillslut om det inte betas. Nedbrytandet av dött gräs producerar lika mycket metan som om det hade brutits ner i vommen på en idisslare (t ex en ko, som ofta får stå som symbol för idisslarnas klimatterror och som jag kommer använda som exempel). Det är samma process som sker. Bakterier och andra mikroorganismer i kossans vom bryter ner materialet och en biprodukt av detta är metangas. Samma typ av bakteriell nedbrytning sker om gräset istället dör och bryts ner av mikroorganismerna i marken där gräset står. Metangasproduktion är med andra ord inget problem alls. Det är en helt naturlig cyklisk process som alltid varit igång. Problem uppstår däremot om metangasen inte kan brytas ner igen tillräckligt snabbt. Här kommer metanätande mikroorganismer in i bilden. Jag misstänker att vi människor, genom det sätt vi utarmat jordarna och förstört levnadsvillkoren för många mikroorganismer, sett till att minska effekten av dessa metanätande mikroorganismer och därigenom blir metangaserna kvar i atmosfären för länge... men det är bara mina tankar och alls inget jag kan bevisa på något sätt.

Om nu utarmade jordar, med mindre mängd mikroorganismer, leder till att metangas blir kvar i atmosfären för länge, hur kan vi då restaurera dessa utarmade jordar och återställa det mikroliv vi tagit död på? Det pratas ju mycket om "sustainability", dvs hållbarhet. Men att behålla en degraderad värld kanske inte är vad vi vill göra. Vi kanske ska prata om att restaurera det vi förstört. Så... hur gör man?

På en gång kan vi i alla fall vara överens, misstänker jag, om vad man INTE ska göra. Vi vet att skövling av marker för att förbereda dem för odling inte är hållbart alls, och verkligen inte restaurerande. Skövling för odling gör markerna mer sårbara för ytterligare utarmning. Odling innebär också ofta plöjning (vilket släpper ut massor med koldioxid som lagrats i markerna, förutom att det sker med fordon drivna med fossila bränslen), sådd (återigen ofta med hjälp av fossila bränslen), och skörd (igen med dessa fordon). Däremellan behandlas markerna ofta med giftiga ämnen som t ex insektsmedel och ogräsmedel. Efter en tid är näringen slut i markerna och gödsling blir nödvändig. Kemisk gödsling, som används över stora delar av världen idag, baseras på fossila bränslen. Dessutom fungerar det lite som en drog. Markerna behöver större och större doser av kemiskt gödsel för att bibehålla sin produktion. Dessa kemiska bekämpningsmedel och konstgjord gödsling förorenar marker, luft och vatten. När inte ens gödsling fungerar överges markerna och man skövlar ett nytt område att odla på. Jorden utarmas på detta sätt och lagret med matjord minskar hela tiden. Skövling, plöjning, kemiska bekämpningsmedel och konstgjort gödsel skadar dessutom det liv, mikroorganismer inkluderat, som lever på och i dessa marker. Man skapar en biologisk enfald, en öken där inget vill leva och växa annat än det människan bestämt ska få finnas där. Inte hållbart på något sätt.

 Den delen av köttindustrin som är beroende av de odlingsmetoder jag beskrivit ovan är såklart heller inget att satsa på för framtiden. De problem som denna typ av djurhållning skapar är omfattande och allvarliga, men jag tänker inte gå in i detalj på det just nu. Det finns lyckligtvis andra sätt att hålla djur på som är bättre för både djuren och klimatet, och som dessutom kan ge oss hopp om att föda en växande global befolkning.

Det faktum att bara ca 20 % av landmassan på jorden ens är lämplig för odling av mänsklig föda gör också vegetabilier som huvudföda till en icke hållbar åtgärd för att lösa matproblematiken till en växande global befolkning. En betydligt större del av landmassan kan det däremot växa gräs på. Vi människor kan inte äta gräs, men det kan djur och vi kan äta djuren.

Något av det mest effektiva sätt som vi människor känner till för att dra ner koldioxid från atmosfären ner i markerna, binda kol i jorden och bygga matjordar, är genom väl fungerande gräsmarker. Processen kallas fotosyntes och även om många, om inte alla, hört talas om den tror jag inte det är så oerhört många som tänkt till och förstår hur vacker och mirakulös denna process verkligen är... och hur den kan bli lösningen för mänskligheten, både klimatmässigt och matmässigt.

För att hålla dessa gräsmarker levande och välmående behöver gräset betas, annars dör det som jag sagt tidigare. Men det räcker inte med att bara släppa en massa kossor på en plätt gräs och tro att det ska lösa alla problem. Man måste se till att betet sker på rätt sätt. Det gör man genom att hålla rätt mycket djur på liten yta under kort tid. Detta minskar risken för överbetning och ger dessutom rejält med nedtrampat organiskt material och dynga som föda till de mikroorganismer som lever i jorden och som vi är så beroende av. Markerna hålls på detta sätt bördiga genom den naturliga gödslingen, gräset mår prima och kan göra sitt jobb med att samla solljus och göra energi av det, samt dra ner koldioxid från atmosfären och lagra det i marken, och ny matjord byggs. Här frodas biologisk mångfald. Djur, insekter, mikroorganismer och växter lever tillsammans i en vacker symbios. Detta är inte bara hållbart, utan rent av restaurerande. Kossan är med andra ord inte problemet utan snarare lösningen. Skillnaden är sättet vi behandlar henne på.

Anmäl
2016-01-02 15:24 #1 av: papa-bear

äntligen någon som skriver något vettigt i frågan, istället för att militanta veganer alltid skall äga frågan om utsläppen. det säger sig självt att gräsbetarna inte kan vara ansvarig för hela problemet, eftersom de har funnits i stort sett sedan tidernas begynnelse, medan odling av vegetarier pågått under en bråkdel av jordens existens.

Anmäl
2016-01-03 09:33 #2 av: Torparmor

Tummen upp Bra skrivet

Dagen idag är ett oskrivet blad - gör något bra av den gåvan!

Anmäl
2016-01-03 19:44 #3 av: NiklasTyreso

Trådskaparen saknar totalt referenser som stödjer påståendena om att det bildas lika mycket metan när gräs förmulnar i markerna som när det bryts ned anaerobt i kossors magar. 

TS spekulerar att det skulle kunna vara så men lägger inte fram några bevis.

Anmäl
2016-01-04 04:16 #4 av: VildaVittra

#3 Vart tänkte du att metanet uppstod ifrån? Från vattnet korna dricker? 

Det dyker ju faktiskt inte upp metan ur intet, utan korna får i sig det via kosten, alltså finns det minst lika mycket metan bundet i betet som kon sedan pruttar ut. 

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

Anmäl
2016-01-04 11:14 #5 av: ManU77

Metanhalten i atmosfären har hållit sig förhållandevis stabil fram till för ca 5 000 år sedan. Då började metanhalten stiga onormalt mycket för den tidsperioden. Egentligen borde jordens temperatur fortsatt att minska, men istället har den till och med ökat.

Metan avges från båda ändar av idisslare, från all nedbrytning av organiskt material, och i små mängder från levande växter. Den övervägande delen metan bildas dock i våtmarker där det är brist på syre. Endast en ökning av mängden våtmarker kan ge en ökad metanproduktion. Övrig metanproduktion har pågått i tämligen oförändrad omfattning.

Så vad hände för ca 5 000 år sedan som kunde förklara detta?

Jo, de våtmarker som började breda ut sig vid den tidpunkten var risodling på bevattnade fält. Detta började ta verklig fart ca 3 000 f Kr.  Man hade börjat odla ris redan tidigare, men utan bevattning, i södra Kina och Indokina, men när risodlingarna spreds till Gangesdalen i Indien började man odla rissorter som trivs i våtmarker. Därefter spred sig vattenberoende risodling explosionsartat i södra Asien.

Våtmarkerna bredde ut sig i den takt som krävdes för att ge en kontinuerlig ökning av tillförseln av metan till luften, så att halten hela tiden ökade, trots att tillfört metan bryts ner under loppet av 10 år.

Under senare år har man mätt luftens metanhalt i atmosfären med hjälp av satelliter. Man har upptäckt att det ligger ett tätt moln av metan över de risodlande delarna av Kina som visar att det där fortgår en kontinuerlig metanproduktion. Även över Amazonas ligger det ett metanmoln, vilket visar att det bildas metan i de våtmarker som uppstår när den tropiska regnskogen huggs ner.

Texten är hämtad, näst intill citerad, från:

Wilsson, L (2011). Jorden är gammal. Bonden är ung. Rädda jorden. Sundbyberg: Pagina Förlags AB/Optimal Förlag.

Boken i sig innehåller dessutom ytterligare referenser.

Anmäl
2016-01-04 13:34 #6 av: NiklasTyreso

Metan bildas vid anaerob nedbrytning i komage eller i kärr där syre inte kommer in.

Koldioxid bildas vid nedbrytning när det finns tillgång till syre som när vi eldar eller gräs bryts ned ovanpå markens översta lager där syre kommer till.

Metan bildas alltså inte när gräs bryts ner på marken.

Metan är starkare växthusgas än koldioxid, så ska man välja mellan att producera metan eller koldioxid väljer man koldioxid.

Anmäl
2016-01-04 13:43 #7 av: VildaVittra

#6 Har du någon gång kikat på vad som händer med en vall/äng om man inte slår den? Det blir just anaerob nedbrytning, eftersom gräset packar sig ovanpå sig självt när det lägger sig ner. Hur man märker att det blir syrebrist? Jo, gräset dör nämligen. 

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

Anmäl
2016-01-04 14:07 #8 av: ManU77

#6 Alltså kan man med gott samvete låta idisslare beta sitt gräs, medan man helst borde stänga ner bevattnade risodlingar.

Dessutom... "metan bildas vid all nedbrytning av organiskt material". Nog är växter organiska alltid.

Koldioxid bildas vid nedbrytning av dött gräs, det är sant. Genom att låta idisslare beta gräset kan man hålla det vid liv. Detta är ytterligare en anledning till varför idisslare blir fri från den klimatterror en del vill lasta dem för.

En annan anledning till varför jag tycker debatten spårar ur när man lastar kossor mer än fossila bränslen, är att dessa fossila bränslen är kol lagrat under otroligt lång tid. Mycket av det koldioxid som släpps ut i atmosfären varje år absorberas också genom växternas fotosyntes i ett naturligt kretslopp. Genom att hämta kol i form av olja har man börjat ta av en källa som annars inte deltar i detta kretslopp. Det kommer alltid vara mer förödande för klimatet än en och annan rapande och fisande kossa.

Anmäl
2016-01-04 16:35 #9 av: NiklasTyreso

#7 tätt packade komposter med ex blöta löv och blött gräs kan bli lufttäta så rötning bakterierna börjar växa. Det är därför man vänder en kompost så den förmultnar istället. Man vill inte röta fram metan i komposten, utan vänder komposten så den får syre och förmultnar med frigörelse av koldioxid.

Jag är ute i hagmarker varje vecka året runt och har aldrig sett gräs i hagar eller på vall brytas ner med illaluktande anaerob rötning som du påstår, VildaVittra, aldrig.

Gräs i hagmarker förmultnar, det rötas inte i hagarna.

Anmäl
2016-01-04 16:55 #10 av: NiklasTyreso

ManU77, att risodlingar släpper ut mer metan än svenska kor betyder väll inte att vi ska lägga ner miljöarbetet i Sverige?

Fossila bränslen är odiskutabelt värst för klimatet och viktigast att göra något åt, men för den skull måste man inte förhärliga kossor eller förringa deras miljöpåverkan.

Svenska kor får allt mer sällan gå ut. Det är inte lönsamt så nya besättningar brukar låta dem gå på betonggolv hela livet. Svenska hagar växer igen när kossorna aldrig får gå ut. Dessutom släpper de ut metangas, utan att beta några hagar.

Varför argumentera för dålig ko-hållning som dessutom får hagar att växa igen och de bidrar till växthuseffekten. Tre onda saker i ett!

Anmäl
2016-01-04 17:35 #11 av: ManU77

#10 Jag tror du missförstår mig å det grövsta. Jag känner väl till att kossor som står inne och matas med kraftfoder är illa. Detta nämner jag dessutom i ursprungstexten. Har du inte läst ordentligt?

Jag efterlyser dock lite mer vett i debatten än att beskylla det stackars djuret för något vi människor hittat på, dvs att ha djur inomhus och mata dem med något de inte mår bra av. Det jag vill se är ju att djuren får komma ut på markerna igen. Lönsamheten blir dessutom inte så illa när man har i åtanke hur mycket mindre traktorkörande det blir och hur mycket billigare infrastruktur det innebär att ha djuren på det sättet. Det är den billiga men ack så skitiga oljan som totalt snedvridit matpriserna. Om oljan tog slut imorgon skulle det, förutom all annan kaos, snabbt bli uppenbart vad maten egentligen kostar att producera.

Det går inte att undkomma det faktum att det historiskt sett funnits enormt mycket fler idisslare i världen än det gör idag. De rapade och pruttade även då och trots det var dessa gasutsläpp inga problem förr. Det går heller inte att undkomma det faktum att dessa djur spelar en otroligt viktig roll i ett väl fungerande ekosystem.

Anmäl
2016-01-04 17:35 #12 av: Lisabet

Det är ingen som argumenterar för dålig ko-hållning, men när man argumenterar mot kor pga deras metanproduktion, så är det alltid mot just kor, och inte dålig ko-hållning, vilket jag tycker är vilseledande.

Anmäl
2016-01-04 22:11 #13 av: Cragan

största metan hotet just nu är väll från sibirien än så länge är läckan ganska liten men ju varmare det blir desto mer läcker metan fälten där ut, såg nyss en dokumentär där dom berätta hur mycket som läcker ut eller läckte när dom gjorde undersökningen som uppgifterna i den dokumentären baserades på.
kan dock inte minnas exakta siffror eller tidsrymd dom angav , minns jag rätt var det dock beräknat till ca8000ton men om det var timme vecka månad eller år minns jag ej

var på viasat nature jag såg det på men vilket program vet jag ej då dom funktioner ej funkar på dekodern

Sajtvärd på  http://fjaderfa.ifokus.se  http://djurskydd.ifokus.se/

Anmäl
2016-01-05 15:45 #14 av: tlover

#13 även i norra Kanada och Alaska läcker det mycket metan

Är du sugen på en kopp te? Besök te ifokus, min blogg eller min tebutik
Glöm inte att följa mig på facebook och instagram!
Hur är du som tedrickare? delta i undersökningen

Anmäl
2016-01-05 21:58 #15 av: papa-bear

#14 ursäkta en "tryckfelsnisse", men sår läker och kranar och allt annat som släpper ur sig något läcker, när en prater, låter det lika men det stavas olika.

Anmäl
2016-01-05 22:05 #16 av: tlover

#15 oj, stavfel, rättat nu.

Är du sugen på en kopp te? Besök te ifokus, min blogg eller min tebutik
Glöm inte att följa mig på facebook och instagram!
Hur är du som tedrickare? delta i undersökningen

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.