Tack för kluringen!

Den var liiiite svår… 4 rätt…🤐

haha jag hade två rätt xD

Bara 4 rätt.

Många av alternativen är felaktiga och i vissa fall är svaren helt felaktiga. Först och främst är det lite olika förutsättningar beroende på vilken av våra tre björkarter som avses.

Jag har ofta utfodrat mina djur med löv och då även björklöven. Endera som repade löv eller lövkärvar. Det är självklart att man utfodrar som vanligt.

Tjälad björkved brinner bra om man har ordentlig eld. Jag har använt det många gånger. Övrig björkved som inte är torr är svåreldad. Rötad björk som är delvis torr fungerar bra som pustbränsle (som ger bra rök vid arbete i bisamhällen).

Björklöv har ofta använts som en beståndsdel i hårschampo under gången tid. Björklöv ett vanligt färgämne.

Varför björk är ett bra bränsle är i första hand att det brinner med bra låga genom måttliga mängder med hartser. Tallkvist har högre energivärde än björk, men har hög halt av kådämnen och hartser som gör att elden inte brinner så stilla utan kan ge gnistor och därmed högre brandrisk. Björknävret innehåller dock ganska mycket hartsämnen som gör det lättantänt. Genom vedens låga halt av hartsämnen blir veden kompaktare och därmed hög densitet. Vårtbjörk ger mera värme än glasbjörk (något lägre vattenhalt men lite mera hårdtorkad genom annan struktur) men masurbjörk (typ av vårtbjörk) ger ännu mycket mera värme trots lägre densitet i veden men relativ hög halt av hartser.

#4 du har missuppfattat de flesta av frågorna verkar det som.

När det gäller foder var det på vintern, då innehåller björktopparna för mycket björksocker för att det ska vara bra att ge nån större mängd till nått djur däremot då björken har löv kan man som du säger fodra som vanligt men det var inte frågan.

När det gäller att elda råved (och det var råved det handlade om inte tex rötad) så hänvisar jag till boken eld som är hur samerna eldar. Dom eldar med björk året om (hittar dom nått bättre så eldar dom säkert med det istället, men ibland finns bara råved att elda) däremot har dom en bra glöd som grund vilket är ett måste med i princip all råved som jag förstått det.

När det gällde schampo så var frågan vad det inte används till ("Björklöv kan man inte använda för" var frågan) och man kan använda björklöv till att tvätta hår så det var inte det som var svaret.

Läser du boken ved så får du reda på att all ved på samma fuktprocent och kilo brinner med samma kilowatt alltså stämmer svaret ang veden också då björk är ett tungt träslag så man får ut mer kilowatt ur i kubikmeter björk än en kubikmeter gråal. (sen så kan det finnas andra saker som gör att olika folk tycker om björk, tex att den inte sprätter men det har ju faktiskt inte med saken att göra)

Tallkvist har högre energivärde än björk, trots lägre densitet. Ek med högre densitet har bättre energivärde än björk och ungefär motsvarande energivärde som tallkvist. Tallkvist är dock väldigt olika och energivärdet beror på mycket tjurved det finns och det medför höga halter av hartser och kådämnen. Om man jämför olika lövträd stämmer det i stort sett att ju tyngre träslag desto större energivärde. Dock har asp (förmodligen genom högre halter av hartser eftersom det står emot röta bra) som är ett lätt träslag normalt högre energivärde än det lite tyngre gråalen. 

Att även råved brinner bra är nävrets innehåll av hartsämnen och det gör att veden torkar. De björkar som växer i fjällen (tidigare benämnt fjällbjörk som är en form av vårtbjörk) har också växt långsamt och har högre mängd hartser i veden. Råved av näverfri björk är svåreldad.

#6 jag syftade på ved inte kvist (även björkkvist och tex näver har högre kilowatt/kilo)

Och allt är varierat tex så kan gran vara hårdare än ek eller mjukare än al beroende på var och hur den växer så såklart har forskningen som han stöder sig på i boken ved tagit ett snitt.

Sen skrev jag per kilo (dvs 1 kilo björkved mot ett kilo alved brinner med samma kilovatt)

enligt boken eld ska det visst vara bäst att ta bort näver på råa klabbar (frusna tror jag det var i det fallet om jag inte missminner mig så det kan vara annorlunda med rå ickefrusen ved) men även i boken så betonar dom på att hur man eldar har betydelse då man eldar all slags råved (man kan tex inte lägga dom huller om buller)

Kvist är också ved. Inte ovanligt att tallkvist kan vara 20-30 cm i diameter. Efter t.ex. ett toppbrott bildas oftast fler stammar och stor andel tjurved i alla stammar.

Jag har eldat med ved i alla tider och provat att elda de flesta träslag som kan växa i Sverige inklusive många ovanliga sorter som är mycket ovanliga. Energivärdet kan inte mätas genom att tyngre träslag ger mera energi och det är inte så enkelt att ett kilo björkved ger lika mycket energi som 1 kilo alved. Tyngre träslag ger många gånger mer energi än lättare träslag men långt ifrån alltid. Ved är inte homogent och dess energivärde varierar beroende på hur tillväxten skett och som regel mera energivärde ju saktare trädet växer.

Riktigt hårdkluven björkved ger åtskilligt mera energi än en kvistfri bit som är mycket lättkluven. Men det kräver också mera energi att få itu dem. Ju mera hårdkluven veden är desto mera energi ger den. Sedan är det olika hur lättkluvna veden är beroende på hur rå eller torkstadie. Hägg ska vara halvtorr för att kunna klyvas lättare. Björken helst tjälad och absolut inte halvtorr då den ystar mycket lätt. Gran helt rå. osv.

#8 nog för allt du säger som ger mer energi (hårdkluven, segvuxen etc ) ger mer tyngd så du säger inte emot mig med dina påståenden, jag vet att man kan elda kvist men jag förstår att man när man forskar jämför tex veden i ved för att få nått bra att jämföra med (för skulle man räkna med bark eller kvist så kanske man råkar ta kärnved från träd X och kvist från träd Y och det ger då olika resultat som inte skulle stämma om man sen eldar kvistar från träd X eller kärnved från träd Y). och som sagt frågan var om björkved inte tallkvist.

Jag litar också helldre på forskning än personlig åsikt då personlig åsikt kan färgas av att man tex fått höra från barnsben att dittan eller dattan brinner bättre.