Mitt grundläggande tips är att börja smått och utveckla vart efter. I vilken del av landet bor du?

#1 Jo, absolut. måste nog börja så. Men vilken ände ska man börja? 

Just nu bor jag i Gävleborgslän/Bollnäs, men blir nog att flytta till pojkvännen i Östergötland/Åtvidaberg typ. Men vart gården blir om den blir där nere eller här uppe är jag osäker på.

Just ja, tänkte även ev tillverka burar och sånt. Rasthagar osv. (för kanin, marsvin typ)

Priser på mark och vad du kan odla beror ju rätt mycket på var du bor. Men en bra början, som kan funka även i en villaträdgård, är ett rejält grönsaksland och några smådjur.

Höns är en bra början, eftersom de ger mat utan att man behöver slakta dem. Slakt kräver en del kunnande och utrustning, så det kanske man ska vänta lite med.

När man lärt sig slakta och ta hand om alla delar av djuren så är kaniner och marsvin behändiga djur, som man kan hålla på jämförelsevis liten yta. Betande djur, som getter, får och kor, kräver mycket större yta och arbetsinsats, så de kanske inte heller är det man ska sätta igång med allra först, om man inte har rejält startkapital i form av tid och pengar.

Ägna vintern åt att planera och förbereda, så att du kan starta till våren, när det är dags att så och när det finns gott om mat till djuren du ska skaffa 🙂.

Börja i änden att banta era kostnader rejält. Det optimala är att inte ha några lån alls på boendet.

Banta ner er el också och lär er laga mat på säsongsbetonat.

Något du kan börja med redan nu är ju att skörda i naturen, som svamp och nypon.

Nått du ska tänka på är att det kommer ta mycket mycket mer tid än vad du tror, vi har bott här på gården i 3½ år och hade planerat att ha kaniner, höns, gäss, getter, katt och häst (traktor) och hagar/burar till dom och fungerande avel. Och en fungerande odling och kunna skörda äpplen vid det här laget vi har däremot kaniner, höns och katt. Vi testade häst men det funkade inte som det är nu. vi har just fått igång kaninaveln (att dom avlar av sig som kaniner stämmer inte) men vi har inte fått nån kyckling att överleva än så hönsen ger bara ägg och är en flock på ynka 5 höns och en tupp. För att inte tala om dom 3 hela hässjorna med hö som hässjades i år (legdan rymmer väl 12 eller så). odlingen kan inte kallas odling om inte man räknar odling av ogräs och äpplen är flera år bort även om träden skulle "ge frukt" redan första året. Faktiskt inte ens vedhanteringen funkar (och det är ett måste här uppe)

Vi har märkt hur extremt mycket det är att lära och dom man ber om råd som varit där själv (äldre oftast) tycker att det mesta är självklart och lämnas därför ut ur beskrivningar (för när man vuxit upp med det är det säkert självklart).

Däremot #5's råd är bra att försöka lära sig leva smått för det kan man faktiskt även i en lägenhet.

Ta inte det fel, vi kämpar på och kommer hela tiden närmare vårt mål, det är bara så att planeringen har fått göras om flera gånger för det tar längre tid än vad man tror.

#6 har väldigt rätt, det tar TID och det tar krafter och man måste ha något att leva på medan man jobbar på att få igång självförsörjningen. Att vara självförsörjande är ett hårt heltidsjobb och drygt det 😉. Jag gick ut hårt en gång i tiden och fick sedan ge upp under ett antal år. Först nu är jag och nosar på banan igen.

#7 där sa du nått, ett tips är att vara frisk om det går.

Jag är ju inte det och det har saktat ner och minska ner våra planer betydligt som tur är så har jag ju min arbetsnarkoman till man som tar över där jag inte klarar så vi kan i alla fall bo kvar än så länge.

Tack för alla svar!

Vart i Sverige är det tro lättare att vara självförsörjande? Med odlande osv. Typ så långt upp som Gävleborgslän? Eller runt Linköping? Eller kanske ännu längre upp, eller ner?

#9 Det beror på vilken mat du vill odla. Jag skulle säga så här. Bo där du vill där du slipper huslån.

#9 det beror på hur du vill leva, vilka djur du vill ha, vad du vill odla och hur mycket.

här i södra Lappland tex så kan man inte raps för att få matfett tex men man kan ha så mycket mark att man kan ha getter åtminstånde och kärna smör eftersom mark är billigt (relativt såklart).

Potatis går antagligen bättre här i norr med mindre sjukdomar och ohyra (allmänt slipper vi ohyra som tex fästningar och mördarsniglar) men säd är det bäst att köpa även om man försöker vara självförsörjande (man måste ju ändå tjäna lite pengar till annat hursom).

Jag själv skulle inte flytta söderut för att vara självförsörjande men vissa kanske vill bo i Skåne som ett exempel.

Okej, tack för svaren. :) 

Vad och hur odlar ni vissa saker om året? Jag är helt och hållet nybörjare som sagt så jag har en hel del att läsa på. :)

Och när brukar ni slakta djuren och så? Är det viss tid på året eller lite då och då?

#12 Jag håller på att bygga upp en permakultur. Så det kommer ta ett tag för mig. I permakulturer ligger tyngdvikten på perenner, som tex jordgubbar.

Slaktar gör man när de nått slaktvikt, oavsett tidpunkten på året. Dock ska man tänka på att vintertid går det åt mycket mer foder än sommartid, så bäst är ju att slakta av innan betet är slut.

Odlingen börjar i januari här med försådd och slutar i princip då snön faller med skörd, städning, beskäring och gödsling. Annars så beror det på vad man odlar.

vi slaktar på vintern hitills då har dom bäst päls och man går automatiskt igenom hur många kaniner som höet räcker till.

Har ni stora marker som ni äger och odlar på?

vår mark är på 24 ha skog 2ha dålig legda som vi slår hö på. mindre än en ha är gården där vi odlar grönsaker, potatis osv på

Däremot kommer vi kanske fälla ut 1-2 ha skog för att göra om till legda och damm (permakultirish)

#15 Jag arrenderar. Gårdar och torp runt Uppsala är helt osannolikt dyrt.

#17 du får flytta hit, grannen ska kanske sälja hans hus 😉

#18 För 5 och 50? Ungefär vad jag är värd just nu. 😃

#19 tja vissa hus går nog på det men det är nog i Kristineberg

Där är husen så billiga att det är billigare att köpa nytt hus var tredje månad än att betala elräkningarna.

Men då får man ju inte fiska, jaga, dricka vattnet osv där eftersom gruvan förstört miljön.

annars har gammskolor osv sålts för 1 kr vet jag.

Tack för svaren igen. :) 
Har ni jobb på sidan om med eller kör ni endast på detta?  

För att slippa lån för att skaffa gård, finns det så pass billiga lämpliga gårdar för att kunna slippa lån? Just nu går jag på Fk och Soc, alltså inte så mycket pengar ens över för att kunna spara, och jag lever redan på minimum. Och att köpa en gård som kanske kostar några miljoner som dom brukar kunna ligga på , tar väl några liv för mig att få ihop den summan. :)

#21 Det finns smågårdar för så lite som 5-siffrigt, annars kan du göra som mig och arrendera. Jag betalar 1000 i månaden för mitt torp med mark. Omodernt som tusan, har varken badrum eller indraget vatten.

Ja, av idag är det svårt att betala läkaren med en tupp, så någon typ av inkomst behöver man.

jag har aktivitetsersättning och min man springvickar men då har vi ju inte kommit nå långt alls tanken är att min man i framtiden ska leva på bina, vissa delar av gården och hans hantverk och jag ska driva en ebutik för som vilda vittra säger så kan man inte betala läkaren med en tupp. (men oo så praktiskt det skulle vara)

härikring går ju gårdarna inte över miljonen om inte det är nära stan (cyckelavstånd). Min mammas hus har ju inte så mkt mark att odla på men hennes hus kostade 60 000:- (2008 eller så köpte dom det)

Faktiskt, skulle vi sälja vår gård med skog och allt skulle vi nog inte få en miljon för det ens, grannen som kanske ska sälja har ju bara legda och ingen skog så den borde gå på ännu mindre.

edit: och somsagt i Kristineberg är det så billigt att det är billigare att köpa nytt hus var tredje månad än att betala elräkningarna, det finns en snubbe som faktiskt gör det.

Tack för svaren igen. :) 

Då undrar jag varför dom husen är så billiga? Dålig miljö, jord eller område?  

Och jag har också pratat lite med pojkvännen, och det behövdes inte så mycket till övertalning, inget alls faktiskt. :) 

Jag har precis fått tillbaka aktivitetsersättningen (får se hur länge jag kan få behålla den denna gång), och min pojkvän har jobb. Min tanke för min del är att också ha någon ehandel kanske, med gärna lite saker som är tillverkad från gården ex Hantverk, snickeri, saker från djuren osv säljas. :) Men allafall en lite gårdsbutik, med kanske litet café på somrarna & loppis, och ett ställe dit barnfamiljer ex kan komma där barnen kan klappa lite smått djuren och lära sig lite. Kanske inte tar in så mycket pengar, men ajja. Någon liten peng går det kanske. :) Och sen så får väl min pojkvän göra som han vill. :D Han tycker om fisk och akvarium så han kanske börjar odla det lite. :)

#24 hus/gårdar kostar inte så mkt här eftersom folk vill inte bo i norrlands inland längre 😕

husen i Kriberg är superbilliga eftersom miljön är giftig pga gruvan (man kan somsagt inte dricka vattnet osv)

mammas hus var halvbillgt eftersom det behövde renoveras lite.

#25 60 000 kr är halvbilligt? *dånar*🤦‍♂️ Här får man inte ens en kolonilott för det.

#26 å gode…. jag ska aldrig flytta söderut man blir väl fattig direkt 😮

#24 i den här tråden har jag ju skrivit om några saker vi har fått ge upp för där vi bor det har ju lite inverkan på priser men många som har betydligt bättre förbindelser (buss, telefon etc) har ändå inte så dyrt så där är jag tillbaka till att folk inte vill bo i norrlands inland (jag och min man är dom enda i vardera syskonskara som inte flyttat till kusten)

Någon som minns? En gammal bok om självhushållning, engelsk, med underbara teckningar o beskrivning av växeljordbruk o även om hur man tillverkar whisky.

Har den tyvärr inte här.

Den har vi, John Seymours självhushållningsbok. Vi har en ny upplaga på Engelska, mamma har en äldre på svenska.

Den boken har jag vuxit upp med 😃

#29 Eller så läser man hela gamla upplagan här: http://www.slideshare.net/mrhempAThotmailDOTcom/the-complete-book-of-self-sufficiency

#0 Jag är själv bara i början på stigen mot självhushållning (har inte som mål på 100% heller annat än på animaliska proteiner) så jag har inte så mycket råd att ge. Men på min mark som är drygt 0.9 ha ser jag goda möjligheter att klara det målet. Jag kan inte ta foder till djuren det måste köpas, men mycket kan bytas mot kött.
Du föreslår lamor som hushållsdjur, intressant då jag aldrig övervägt dem själv (kameler däremot, det vore nått de! 😃) men jag skulle inte rekommendera dem om du vill slakta och äta dem. En levande lama oavsett kön är värd betydligt mer än dess motsvarande slaktvikt. Ett bra sätt om du har mark men kanske inte kan vill ha vinterdjur (då det är mest jobb med dem) är att köpa ungdjur på våren, bockkillingar tex är nästan gratis, och slakta till oktober/november när betet tagit slut.

Halloj!

När jag läste första inlägget fick jag mer eller mindre hjärtklappning. Det var som om jag själv skrivit det, haha! 😃

Ett tips till gårdsbutiken (som jag själv vill göra i framtiden): Har du får och andra håriga djur, kan du ju alltid producera garn och sälja, eller varför inte lära dig att sticka/virka och sälja plagg? Kanske inte så värst lönsamt, men kan man ägna några timmar/vecka på att sticka, så dröjer det inte länge innan man har en tröja! 

Jag har turen som fått min framtidsvision redan nu (är "blott" sjutton vårar😉), så jag har gott om tid att planera!

Kan föreslå alpackor istället för lamor. Alpackor är vänliga och dess hår är underbart att sticka tröjor med! Lamor är demoniska😎 Dessutom spottar de på folk… Kanske ska man ha en lama istället för gårdshund? 😂

När det gäller hantverk får man däremot tänka på att där får man ju inta en "timlön" utan man får (kanske) tillbaka pengar för det man lagt ut + lite extra.

Tex den här som min man gjort skulle väl gått på över 10 000 med material skatt, arbete (det är svårt på denna då han arbetade av och på i några månader men minst två veckors heltidsjobb gissar jag) etc men inte kan man sälja den för det om inte man är känd förstås.

Visserligen så tror jag att om man producerat t.ex eget garn och skapat ett plagg av det, kan nog folk betala en lite större slant (med tanke på att det troligen blir ekologiskt också). Tänk själv att man kan säga till kunden att "De där fåren står för ullen" *peka på hage*

Det är inte många försäljare som kan göra det ;)

Man kan nog dock inte begära tiotusentals kronor för en tröja, men i alla fall några tusenlappar. 🙂

#35 Tyvärr är garntillverkning ingen lönsam historia. Jag har garntillverkning i liten skala (ungefär ett nysta på 100g per månad just nu) och om man räknar in timmarna som man lägger ner på tvättning, plockning, kardning, spinning och färgning plus alla omkostnader så skulle garnet inte gå att säljas. Jag gjorde upp en kalkyl när jag började som såg ut så här:

Ull: 0kr/100g (får gratis från grannen)

Färgmedel: 10kr/100g

Ättika (behövs vid färgning): 20kr/100 g

Vatten: 5kr/100g

Tot: 35 kr/100g i materialkostnader.

Rensa/tvätta/färga ullen: 1 timme

Plocka ullen: 3 timmar

Karda ullen: 3 timmar

Spinna ullen: 6 timmar

Totalt antal timmar: 13 timmar

Total kostnad för arbetstid om man räknar en låg ersättning på 50kr/tim: 650 kr

Total kostnad för garn: 685kr /100 g

Det är innan man lägger på vinstmarginal. För att få en vinstgivande produkt skulle jag behöva sälja för ca 700 kr.

Då får jag ändå ullen gratis. Om man har egna får ska man räkna in matkostnade, strökostnader och arbetstid. Det blir lätt över 1000-lappen för en garnhärva.

Ska man sedan sticka något av det så går det åt kanske 5-10 härvor beroende på plagget. Då är materialkostnaden uppe i ca 5000-10 000 kr. Det tar kanske 20 timmar att sticka räknad i effektiv arbetstid. Då får man lägga på en tusenlapp till på priset. 

Att någon överhuvudtaget lyckat tjäna pengar på hantverken är otroligt 🙂

#35 Tar det dig verkligen 13 timmar för att rensa, karda, spinna osv 100 gram garn? 

Ett garn som folk gärna betalar lite mer för är handspunnet 100% angoragarn.

Japp, det låter inte mycket med 100g, men då är ullen grovsorterad, tvättad, färgad i 2 eller 3 färger där varje färgbad kräver en hel del arbete innan man kan stoppa ner ullen då jag bara använder växtfärger eller liknande som man kan hitta i skafferiet, plockad, handkardad, spunnen först i singlar och sedan ihoptvinnad, upp vevad till härva och mätt.

Vad man får räkna med är även att för att få en 100 g nystan måste börja med kanske 125 g ull eftersom det försvinner skräp, korklippningar, ihoptovade bitar osv på vägen. Sedan spinner jag så pass tunt så 100g 2 trådigt garn brukar hamna på runt 300 m, vilket innebär att man spinner 900 m (först två 300 m singlar som sedan tvinnas ihop).

Man kan definitivt minska ner tiden om man köper en kardmaskin eller om man börjar spinna grövre garn eller börjar färga med vanliga pulverfärger. Men då tummar man i stället på kvalitén till viss del (speciellt med ullfärger som många gånger är giftiga).

#36 Ush, jag hade skrivit ett jättelångt svar men den dumma datorn raderade allt 🥵

I alla fall. Jag håller inte riktigt med dig. Gör jag garn till mig själv, har jag personligen inga problem med att göra "lite extra" för försäljning.

Om man sedan kollar på t.ex Etsy.com så får man lätt betala 1-3.000 kr för en stickad tröja. Och då är det för det mesta köpt, massproducerat garn. Då kan man nog ta betalt (för hela processen) på ett sätt som är rättvist för en utan att skämmas 😉

#38 Alltså, så lång tid tar det inte ens för mig som spinner på slända och jag spinner tunnt.

#39 Jo det kan man absolut göra men det blir då inga stora vinstsummor.

#40 Ja vi arbetar alla olika snabbt/långsamt.

#39 räknar man inte med arbetstid kan man nog tjäna på det men de flesta vill ju inte arbeta gratis.

Vi brukade hänga ut ullen så fåglarna kunde bygga bo av den, mer lönsamt än att sälja till ett ullspinneri.

Azeman86.
Du vill ha en gård med många olika sorters djur, grönsaksodling, eget hö, gårdsbutik, hantverk, cafe, barnzoo och e-handel.

Hur många anställda had du tänkt dig? Bara att passa djuren och odla mat till dem, samman med grönsakerna är ett heltidsjobb.

Börja i liten skala med grönsakerna i din klilles trädgård och se om du gillar det. Det är otroligt mycket jobb med sånthär. Mycket mer….

Halvdansken, 
Jag vet mycket väl att min vision & planer är stor, och bara för att jag vill ha allt det så betyder det inte att jag tar allt direkt och samtidigt. Det är omöjligt som jag vet mycket väl allafall med min livssituation just nu, utan jag kommer att ta lite i taget och lära mig under tiden med. Sen så får man se vad man tar allt eftersom efter vägen. Man ska ha stora visioner och drömmar, tycker jag då. Sen så har man även småmål efter vägen. Och det jag drömmer om är mer än det där, men bara för att man har vision, drömmar och planer så betyder det inte att jag tar allt samtidigt. Och inga anställda, då det ska hållas inom familjen.  Men det märks, för tiden för allt det är inte nu. Och jag vet mycket väl att det är mycket jobb, och mycket att lära sig. Men inge fel ändå med visioner.

Jättebra med visioner, men det finns en risk att man kör slut på sig själv och blir besviken om det inte fungerar som man tänkt sig. Du får berätta hur det går.

Finns risker med allt här i livet, men man måste ju våga för att komma någonstans här livet. Annars får man väl stå och stampa kvar där man är, om man nu skulle vilja det. 
Och att köra slut på sig själv kan man göra med det mesta, lika så att bli besviken. Men för det så ska man ju inte stoppa livet direkt bara för att man kanske är feg för att chansa eller något, ibland så kanske man måste hoppa. Men man får ta pö o pö och känna efter. För trist för att trampa på ett o samma ställe, livet är långt men ändå för kort för att göra det.

#32 var hittar du getkillingar till salu?

#48 Blocket och alternativ.nu är två ställen som man kan hitta sådana.

Azeman86 

Det är ganska vanligt med driftiga kvinnor som vill mycket, men sliter livet ur sin karl som förväntas göra mycket av jobbet. Det brukar sluta med skilsmässa. 

Been there done that!🤮

#50: Är karln av den typen är det nog lika bra att det blir skilsmässa, en som inte säger ifrån innan det rullat igång verkar inte mycket att ha.

#50 Fast sen finns ju vi som faktiskt vill göra jobbet själva…nja, skulle någon erbjuda sig att ta disken och vissa slaktmoment, så skulle jag väl inte säga nej direkt. 😃

Det är tråkigt att du har den erfarenheten, men dra inte oss alla över samma kam.

#50 Då får väl karln lära sig att säga ifrån (som min karl även gör). Om man inte kan prata i ett förhållande inkl säga ifrån så bör man ju börja fundera på om det förhållande är rätt. För att jag anser att man ska kunna prata i ett förhållande och kunna säga ifrån till varann. 

Så jag säger som andra, dra in alla över en skam.

Ibland önskar jag att jag bodde någon annanstans så man kunde vara lite mer självförsörjande.

Om jag kunde och hade råd hade jag mer än gärna haft en storskalig gård, men nu bor jag i ett radhus med en pytteliten gräsplätt.

Men hade helt klart kunnat nöja mig med några värphöns som står för äggen, kanske man kan sälja lite ägg så hönsen betalar sitt eget käk.

Hade också kunnat tänka mig lite potatis, morötter och sådant som håller en längre tid. Men men, jag får väl nöja mig med ogräset som odlas i buskarna istället :)

Det är dyrt att vara självförsörjande ;). Nä men helt allvarligt så är det en fin dröm men som många har skrivit så kan du ju redan nu börja dra ner på din konsumtion samt hitta saker i naturen att äta osv. Jag tolkar det som att du är helt utan kapital/förutsättningar, och att det är din pojkvän som så att säga ska köpa den här drömmen åt dig. Att sälja egenproducerade saker är inte så lätt som man gärna vill tro. Och att ha 4h-gård för barn är inte nåt man tjänar pengar på, tvärtom. Tänk på att för att du ska få tilltäckligt många besökare till din gård så krävs att den ligger där väldigt många vill vara/är, dvs på en turistort eller liknande. Bor du mitt ute på landet på en plats med billig mark… så bor ju dina grannar också lantligt och har kanske inget jättebehov av att besöka dig varje vecka för att sponsra verksamheten. oavsett allt detta så beundrar jag din ambition och om du gör det på rätt sätt, dvs istället för att tänka att du ska gå från noll till hundra, så tar du et litet steg i taget mot att bli självförsöjande, så kommer det kännas givande hela vägen. Men gårdsbutik etc drömmer "alla" om, och det tar många år och mkt investeringar för att få igång en gård som ens fungerar. Gårdsbutiker är inga stora inkomstkällor överlag. Om jag ar du skulle jag försöka utbilda mig till nåt som jag faktiskt kan livnära mig på. Att gå från socialbidrag till massa djur och massa turism på en stor gård… det är inte en rimlig förväntan. Men att tex utbilda dig på distanskurs eller så DET är kanske en väg att gå. Hantverk etc är det ytterst få som kan livnära sig på.

Jag förstår att du behöver din dröm, och jag respekterar den. Men drömmar kommer inte ta dig ur din nuvarande bidragssits. Det kommer RÄTT steg göra. RIMLIGA planer. Och TÅLAMOD. Vi är många med samma dröm. men din plan är så verklighetsfrånvänd i nuläget, att jag med risk för att verka taskig vill råda dig: Skaffa dig en utbildning som ger dig jobb. När du har jobb: spara pengar. Sen blir det möjligt.

Om du räknar med att din pojkvän ska kaffa allt detta åt dig så blir du livegen till honom. Skaffa dig egna förutsättningar att komma ur din bidragssituation. det kan du! Lycka till!

Tror inte att jag aldrig har sagt att min pojkvän ska fixa det åt mig? Isåfall vart? Detta är MIN dröm, inte hans. Självklart vill jag leva ut MIN egen dröm, och att han inte ska förbereda vägen fram till min slutmål - jag vill kämpa med min egen dröm. Sen så vore det förstås underbart om han vill vara delaktig i det, men det är ju så att vi har våra varsinna liv och även ett liv tillsammans. Så det är upp till honom om vad han vill, men nu så vill han ju det med.

Och som jag har sagt tidigare, detta är INTE en grej som jag tänker fixa nu idag eller imorgon. Som jag har redan har skrivit så börjar jag smått, sen så utöka allt eftersom. Först måste jag ju lära mig om dittan och dattan. 
Förstår inte vad som är så svårt att förstå med det? …att jag inte ska göra det nu på studs, och att jag ska ta lite i taget? Så tålamod har jag. Och jag tänker inte heller vara den som lever på min karl, eller låta han ordna fram vägen för min egen dröm, detta är något som jag själv vill kämpa med å.
Snacka om att dömma.

Jag själv tycker att en del drömmar ska vara orimliga och stora, det är väl därför det är drömmar. Men detta är MITT liv, så ormliga drömmar eller rimliga drömmar är mitt val. Och jag trivs med orimliga drömmar som man tar små steg mot och som är mitt mål här i livet. Och alla lever vi olika!

Du vet inte heller om VARFÖR jag sitter på FK med ersättning och varför jag inte jobbar i nuläget, du vet inget om min livssituation just nu, så du ska inte heller därför dömma mig, för att du känner inte mig.

Någon ADMIN kan låsa och plocka bort denna tråd. Tröttsamt på dömmande människor här på iFokus. Undra varför människor är så snabba på att dömma varann här inne? Är sina egna liv så veka så att man måste dömma andras liv, utan att man ens känner personen.

Åter igen, jag VET att jag har stora drömmar, och vissa är kanske mer eller mindre orimliga. Men det är MINA drömmar, som JAG tänker ta små steg emot - alltså, jag tänker INTE göra det nu på studs. Utan lite smått då och då. Och jag har ALDRIG planerat att leva på min karl och låta han betala för min dröm, och jag tänker INTE fixa hela min dröm nu på studs (utav lite smått i taget). Och jag vet på ett ungerfär hur jag ska gå frammåt för att nå min egen dröm, även om den är orimlig. Och spänningen med livet är att se om det blir verkligt eller ej innan man dör.

#56 Negativa människor kan nog inte drömma själv.

Jag tycker tråden är bra och intressant, så jag ser gärna att den är kvar och ser fram emot att höra om din väg mot målet.

Jag tycker dessutom att #55 var ett bra och uppmuntarande inlägg.

Oj här kom jag verkligen inte fram som jag menade. Men men det är svårt med kommunikation på internet ibland. Jag dömer ingen som är sjukskriven eller arbetslös eller går på soc! Herregud, jag har själv varit sjukskriven. Det jag försökte säga (eller borde ha uttryckt tydligare) var helt enkelt bara: Din dröm må vara långt borta men det är ofta en fälla att man just tänker på slutmålet och då känns avståndet långt. Om man istället hela tiden benar ner resan i närmare, mindre mål, så blir hela redan meningsfull och inte en lång väntan på något som kanske inte går att nå. Att jag tipsar dig om att försöka hitta en utbildning inom ditt intresseområde för att den vägen nå målet snabbare, tycker jag inte du ska ta som en pik. Jag har själv levt förr med en person som var helt ekonomiskt beroende av mig och det var skitjobbigt för den personen, inte för mig. Om din pojkvän köper en gård + djur till dig så är väl det jättebra, men när du startade tråden hade du redan bestämt åt er utan att ens veta vad din pojkvän ville. "Jag gör det" skrev du. Jag tror på att just göra det själv. Kort sagt: jag tror på din förmåga att nå ditt mål med hjälp av eget arbete men att det kommer gå mkt snabbare och enklare ifall du inte satsar allt på riskfylld gårdsbutik osv. Har en släkting som chansade på ungefär samma upplägg och det blev en dyr historia. Innerst inne tror jag du förstår att jag ville hjälpa dig att se en mer effektiv väg framåt.. men dömer ngn pga FK eller soc gör jag verkligen EJ. Men eftersom gårdar och djur kostar pengar och man inte går socbidrag om man har pengar så nämnde jag att istället för att försöka ta steget direkt från nuvarande tillvaron och ända bort till målet (vilket du själv skrev var omöjligt), försök hitta tex en distansutbildning inom området som du kan gå medan du börjar odla osv. Aja du kanske hellre ville ha tips på vilka djur din pojkvän och du ska investera i om några år och det har jag inte kunskap om. Sorry.

#57 Det är nog absolut så. Tröliga är att dom verkar flockas är på iFokus.

#58 Det tror jag det att du gör.

#59 Men läs alla mina inlägg är du vänlig. Jag har ett stort slutmål, men jag har även små mål efter vägen. Jag vet att jag kan uppnå det jag vill, bara jag ger fan på det. Sen så kanske det inte blir exakt som jag vill, men ändå så kommer det att bli bra i slut ändan och med stora möjligheter för det jag själv vill. Och jag ser inga fel med att ha en dröm långt borta, känns inte långt bort heller eftersom livet är ju trotts allt kort. 

Sluta även säga åt hur andra ska leva och drömma. Det är inte upp till dig eller någon annan, det är upp till var och en! 

Vad vet du om vad för utbildning jag redan har eller ej? Som sagt, du vet inget om mitt liv..

Sluta att dömma människor!!

"Aja du kanske hellre ville ha tips på vilka djur din pojkvän ska investera i "

"Om din pojkvän köper en gård + djur till dig så är väl det jättebra, men när du startade tråden hade du redan bestämt åt er utan att ens veta vad din pojkvän ville."

Jag har inte bett han om att köpa en gård eller djur till mig. (förutom att jag önskar mig en fågelspindel i julklapp eller födelsedagspresent). Annars så vill jag inte leva på min pojkvän på det dära viset som du uppmålar. Bara för att du själv har levt med en person som är ekonomiskt beroende av dig så betyder det inte att alla lever så! Så dra inte alla över en kam med ditt dömmande. Det är bara patetiskt löjligt! 

Jag har inte bestämt för min pojkvän, som jag sa. Vi lever ett liv tillsammans och har även varsinna liv. Gemensamma saker kräver även gemensamma beslut, som man även då tar tillsammans. Sen så kan man även alltid kompromissa med varann. Sen så känner jag han rätt så väl, så jag vet vad han vill och är intresserad utav. 
Som sagt, du vet inget alls om mitt eller om våra liv överhuvudtaget. 

Det är stor dröm som jag har, men såklart så har jag även flera drömmar, har även små drömmar efter livets gång. Jag tänker inte skapa ett sånt liv nu direkt som jag har nu fått säga flera gånger om. Jag fattar också mycket väl (jag är inte korkad) att det inte går just nu att ha ett sånt liv för tillfälligt med vår livssituation - speciellt min. Men under tiden så kan jag också göra andra saker - små sakerna, jag har också andra saker som jag måste göra först. Men att man kan påbörja smått redan nu, och då menar jag inte allt direkt nu på studs. Om man vore en miljonär eller något sånt så vore det förståss en annan femma!

till admin: vv lås tråden. 

Annars negativa dömmande griniga människor undanbeddes.

#61 Jag har aldrig dragit upp soc + att pojkvännen skulle köpa en gård åt mig. Är nyfiken i vilket inlägg du finner det i? Jag har läst mina inlägg om och om igen, men lyckas inte finna det. 

Det värsta jag vet och som jag verkligen hatar är dömmande människor, människor som dömmer andra människor som de inte känner ens och människor som försöker styra andras liv. Det är det nå det värsta jag vet. Så ingen dramatik här inte. Blir bara jävligt arg och irriterande på all jäkla dömmande.

Och jag tycker inte att jag har läst in något speciellt mellan raderna, utan bara läst utav det du har skrivit.