Kan bara hålla med dig till fullo för visst vore det underbart men samtidigt hade dom sina svårigheter på den tiden också och Emil är väldigt härlig men också väldigt romantiserat men visst skulle det vara underbart att leva i den enkelheten det håller jag verkligen med dig om för det är så jag själv skulle vilja leva 😎

Jag försöker leva lite mer som på den tiden. Som att se även skräp som resurser, att utgå ifrån att det kan bli sämre tider och förbereda mig på det och att exempelvis sy kläder i mer slitstarka material i tidlösa modeller, så att jag inte behöver köpa nytt varje år. 
Man ska inte vara dumsnål, ibland är det bättre att satsa på kvalitet som går att laga istället för saker som producerats i parti för en låg summa, exempelvis så går billiga skor inte att laga, sulorna håller inte för det, medan ett par dyrare skor i läder går att laga och använda i åratal (om man sköter om dom). 

Var det inte länsväg ner till affären skulle jag åka hundspann dit. Men folk kör som dårar på den vägen och dikena är djupa samt branta, så jag vågar inte det.

Älskar också Emil! Jag brukar också önska att vi kunde leva liiite mer som då……fast utan fattigstugor, tyfus, noll förlossningsvård, ingen sjukförsäkring…..och helst utan mylingar och varulvar med ;)

Stoppa korv kan du göra i dag också. Också odla egna grönsaker, hålla höns osv.
Men på den tiden levde man utan el, modern sjukvård, telefon och snabba kommunikationer. Men med utedass, fattigdom och tidigare död.

Det du ser i Emilfilmerna är en TV-idyll. Inget annat. Tänk nu om  du varit Alfred som fått blodförgiftning?

Du ska också tänka på att Emils familj var ganska välbeställd, med pigor, drängar, boskap osv.
Läs PA Fogelströms böcker om Stockholm, så får du  en annan syn på hur det var att leva för 300 - 100 år sen.  Eller se Pelle Erövraren. Eller Den enfaldige mördaren.
Emil är en sagobok för barn.

#5 En 20 år yngre författare som växte upp på söder är alltså en säkrare källa för hur det var på landsbygden år 1900 än en person som faktiskt växte upp där under den tiden? 😎
Hans böcker är också sagoböcker, men för vuxna.

Astrids böcker är skrivna till barn, Fogelströms är berättelser för vuxna, om en helt annan verklighet. Där faller idyllen bort. Har du läst honom?

#7 Ja, det har jag. Och han skriver om en tid han inte upplevt själv, så det går ju knappast att använda hans böcker som faktaunderlag.

Fakta o fakta…. De är ju historiskt korrekta, också miljöerna. Sen är de flesta personerna påhittade. Om man enbart skulle tro på självupplevda saker skulle ju alla historieböcker slängas.

#9 Historisk korrekta? Hur går det då man inte knappt vet vad vanligt folk åt och hade på sig? 
Men men, summan av kardemumman är att man inte ska använda skönlitteratur som ett argument för varför man inte ska lita på en annan skönlitterär bok. 

Dessutom fattar jag inte vad du är ute efter, ingen i tråden har skrivit att vi skulle leva helt som på den tiden.

I första inlägget står det "fina tider". Det var det jag reagerade på. Och givetvis finns det historiska dokument som berättar vad folk åt och hade på sig. Även utgrävningar, undersökningar av döda, osv berättar ju en del. Och från början av 1900 talet finns det tom foto.

#11 På de bilder som finns på vanligt folk så har de klätt upp sig och poserar. Och det är inte så enkelt att veta som du försöker påskina, för även arkeologen färgas av den bild denne har av tiden samt av sin egen tid. Exempelvis förklarade man förut vapen i kvinnogravar med att det var makens och att kvinnokroppar i magkorta tröjor och makramékjolar var avlidna prästinnor, för inte kunde ju kvinnor springa runt halvnakna eller vara krigare. Eller hur? 

Det var först efter andra världskriget som vardagsbilder började bli vanligt. Och Fogelström är som sagt en författare, inte historiker.

Om du istället läser det jag skriver och läser lite mellan raderna så.

tänk om vi kunde leva lite mera som då?

Ta hästen till staden. Lagra, samla och stoppa korv.
Lite rikare och lite smartare system än då skulle vi dock inte må "dåligt" av, men i övrigt.
Det hade varit en Fin tid.

Sen spelar det ju faktiskt ingen roll om jag vill leve som i en sago idyll.
Det är ju faktiskt skit samma om det är sen saga en bok, en verklighet eller ett faktiskt senario jag skulle vilja leva i.

Men nej vi kan ju snacka om allt skit istället och allt elände.
Då har vi nog snart tagil livet av oss själva allihopa snart.